Venus

Vetenskapliga ”kändisar” som brittiske Brian Cox och amerikanske Bill Nye (”the science guy”) har gjort fantastiska insatser för att popularisera modern forskning och försvara vetenskapen mot irrationalitet. När de tar den ”skenande växthuseffekten” på Venus, som är 462 grader varm vid markytan, som bevis för farorna med koldioxid och som varnande exempel för oss på jorden blir de tagna på allvar.

Den dominerande teorin är att Venus en gång i tiden var ganska lik jorden, med hav av flytande vatten, som av någon anledning dunstade och skapade en skenande växthuseffekt. I den processen kan koldioxid från exempelvis vulkanutbrott ha spelat en roll, men man måste också väga in att Venus ligger mycket närmare solen än Jorden och roterar mycket långsamt runt sin egen axel – en dag på Venus varar ett helt jordår.

Det är alltså inte sannolikt att Jorden skulle kunna drabbas av samma öde.

Idag kan man dock inte förklara värmen på Venus med vattenånga. Däremot består Venus atmosfär till 96,5% av koldioxid, så det skulle inte vara så konstigt om där rådde en stark växthuseffekt. På jorden handlar det dock bara om några hundra miljondelar (ppm=parts per million), så det är en avsevärd skillnad.

Frågan är dock om det verkligen är växthuseffekten från koldioxid som förklarar värmen på Venus. Det tjocka molntäcket på Venus reflekterar effektivt solens strålning och planetens atmosfär är mycket kall (se nedan). Kanske är det en helt annan fysikalisk effekt som har den avgörande betydelsen: Venus atmosfär är nämligen 92 gånger tätare än jordens, vilket gör att trycket vid markytan är enormt.

Venus express

Mätningar av temperaturen i Venus atmosfär, Venus Express, ESA (European Space Agency):

Man kan jämföra med planeten Mars som är mycket kall, i genomsnitt -60°C, trots att atmosfären består av 95% koldioxid, eftersom atmosfären också är väldigt tunn och lufttrycket vid ytan i genomsnitt bara är en hundradel av lufttrycket på jorden.

Att gaser värms av kompression är ingen ny kunskap, utan en väletablerad fysikalisk princip. I artikeln från 2017, New Insights on the Physical Nature of the Atmospheric Greenhouse Effect Deduced from an Empirical Planetary Temperature Model hävdar Ned Nikolov och Karl Zelle, baserat på studier av Venus, Jorden, Mars och tre månar, att:

”the atmospheric ‘greenhouse effect’ currently viewed as a radiative phenomenon is in fact an adiabatic (pressure-induced) thermal enhancement analogous to compression heating and independent of atmospheric composition.”

29573093_354025215099732_8712576932112468476_n

I så fall kan naturligtvis Jorden aldrig gå samma väg som Venus, så länge inte lufttrycket ökade dramatiskt av någon outgrundlig anledning.

Men som jag skrev redan i kapitel 2 är jag inte övertygad om att denna hypotes är korrekt, eftersom den verkar strida mot energiprincipen, termodynamikens första huvudsats. Det är sant att gaser hettas upp vid kompression, men bara under själva kompressionen, som tillför den energi som omvandlas till värme. När trycket återigen är konstant skingras värmeenergin. När man pumpar ett däck blir däcket varmare, men när däcket är fullt får det snart samma temperatur som omgivningen. För att atmosfären ska kunna hålla en konstant temperatur som är högre än rymden ovanför enligt denna princip måste ständigt ny energi tillföras genom en ständigt tilltagande kompression.

Läs mer om denna invändning här.

Men det finns som sagt flera andra förutsättningar som skiljer Venus och jorden åt, och som gör det osannolikt att Jorden skulle kunna gå samma öde till mötes som systerplaneten. Avståndet från solen och planeternas rotationshastighet är två välkända exempel, men det är mycket vi inte vet om Venus och dess historia. Och, med tanke på alla tveksamheter kring hypotesen att det är växthusgaserna som reglerar temperaturförändringarna på Jorden, ter det sig minst sagt osannolikt att utsläpp av koldioxid från människans användning av fossila bränslen ävarit orsaken till temperaturökningen de senaste 150 åren – och än mindre att de skulle kunna orsaka en skenande växthuseffekt som på Venus.