En kraftig global uppvärmning kan leda till fler och längre torrperioder, men också ökad nederbörd som leder till översvämningar och erosion. Olika regioner är sårbara på olika sätt – där det är torrt blir det torrare, där det är blött, blir det blötare.

Om vi börjar med torka, så har den faktiskt både minskat och blivit mindre extrem globalt sett sedan 1983:

Torka

Och antalet värmerekord har minskat kraftigt sedan 1930-talet. Här USA, där vi har bäst data:

Christy, värmerekord

Globala temperaturrekord (data från WMO, World Meteorological Organisation):

Globala värmerekord WMO

Om vi tittar närmare på USA, som har bra väderstatistik och har olika naturliga klimattyper, så kan vi se att totalt sett har det varken blivit torrare eller blötare. Torrt och blött väder växlar cykliskt, men utan trend, under åren mellan 1974 och 2014:

a5b317_bd32fdaa2bc842e3a930606d30094d48mv2

Allt medan koldioxidhalten i atmosfären skjutit i höjden.

Den regionala nederbörden i den östra och västra halvan av USA ser ut att i hög grad styras av periodiska växlingar i Stilla havets havsströmmar, PDO – the Pacific Decadal Oscillation – och det återkommande väderfenomenet El Nino:

a5b317_de531816b52847d2958c91fbc47f43ffmv2‘Vi kan titta ännu närmare på ett par regioner som redan har ett torrt klimat och därför skulle vara särskilt känsliga för torka till följd av global uppvärmning – Texas och Kalifornien:

a5b317_1448a39a3773478e9514d588b7bbbe9amv2

Kalifornien har haft torka sedan 2014, och många har fruktat att den skulle bli permanent. Huruvida den blöta vintern 2016-17 markerar slutet på torkan eller inte återstår att se. Torrperioder är normalt för Kalifornien,men de var både längre och svårare under 1900-talet, framför allt på 20- och 30-talen:

California ny

De senaste 600 åren har sydvästra USA varit jämförelsevis blött, och de senaste 150 årens torrperioder kan inte på långa vägar mäta sig med de långa perioder av svår torka som rådde under medeltiden:

Drought is normal in the west

Nederbörden har ökat i hela världen sedan 1950, vilket är en förväntad effekt av att jordens medeltemperatur stiger. När det blir varmare ökar avdunstningen från haven, och därmed molnbildning och nederbörd:

Precipitation worldwide

Torrare och blötare perioder avlöser varandra i ett vågmönster. Det talar för att det är naturliga processer som i huvudsak ligger bakom förändringarna, snarare än människans utsläpp av växthusgaser, som ju bara går i en riktning – uppåt.

Även världens torraste områden har fått mer regn de senaste årtiondena, vilket bidragit till krympande öknar. Sahelbältet söder om Sahara, som upplevde svår torka under 1900-talets sista decennier, har också fått mer nederbörd de senaste 20 åren:

a5b317_024f0766e5894326a17e03f3e0738ebcmv2

I torra områden är regnet välkommet, men hur påverkas områden som normalt är mycket blöta när nederbörden ökar?

Data över nederbördsrekord från Indien och Pakistan talar inte för någon dramatisk utveckling, utan bara en svag ökning, och ett tydligt cykliskt vågmönster:

a5b317_e15821beacb44d2da86101be1503de0cmv2

Men det finns anledning att granska även data för nederbörd, eftersom inte heller dessa är förskonade från bedrägligheter.

Inför FN:s klimatmöte i Paris 2016 sammanställde den amerikanska administrationen under president Obama rapporten National Climate Assessment, en sammanfattning av hur klimatet i USA utvecklats:

a5b317_72062365a9bf4d83846d04d964865f29mv2

Ett av rapportens nyckelbudskap (Key Message 6) var att den häftiga nederbörden, som orsakar allvarliga översvämningar, i USA ökat under de senaste 30–50 åren. En kontroll med data från USHCN visar att det stämmer att antalet dagar med mer än 5 cm nederbörd ökat under denna tid:

a5b317_672505bd960f4f87af8b6a08c86533femv2

Men varför valde man att redovisa data från just 1958 och framåt?

Svaret kan du kanske ge själv genom att titta på nedanstående graf över hur den häftiga nederbörden förändrats under hela 1900-talet:

a5b317_d25a3a723adf48768b5e0d5ecbcb1e0amv2