En kraftig global uppvärmning sägs kunna leda till fler och längre torrperioder, men också ökad nederbörd som leder till översvämningar och erosion. Olika regioner är sårbara på olika sätt – där det är torrt blir det torrare, där det är blött, blir det blötare.
Om vi börjar med torka, så har den faktiskt både minskat och blivit mindre extrem globalt sett sedan 1983:
Och antalet värmerekord har minskat kraftigt sedan 1930-talet. Här USA, där vi har bäst data:
Globala temperaturrekord (data från WMO, World Meteorological Organisation):
Om vi tittar närmare på USA, som har bra väderstatistik och har olika naturliga klimattyper, så kan vi se att totalt sett har det varken blivit torrare eller blötare. Torrt och blött väder växlar cykliskt, men utan trend, under åren mellan 1974 och 2014:
Allt medan koldioxidhalten i atmosfären skjutit i höjden.
Den regionala nederbörden i den östra och västra halvan av USA ser ut att i hög grad styras av periodiska växlingar i Stilla havets havsströmmar, PDO – the Pacific Decadal Oscillation – och det återkommande väderfenomenet El Nino:
Vi kan titta ännu närmare på ett par regioner som redan har ett torrt klimat och därför skulle vara särskilt känsliga för torka till följd av global uppvärmning – Texas och Kalifornien:
Kalifornien har haft torka sedan 2014, och många har fruktat att den skulle bli permanent. Huruvida den blöta vintern 2016-17 markerade slutet på torkan eller inte återstår att se. Torrperioder är normalt för Kalifornien, men de var både längre och svårare under 1900-talet, framför allt på 20- och 30-talen:
De senaste 600 åren har sydvästra USA varit jämförelsevis blött, och de senaste 150 årens torrperioder kan inte på långa vägar mäta sig med de långa perioder av svår torka som rådde under medeltiden:
Nederbörden har ökat i hela världen sedan 1950, vilket är en förväntad effekt av att jordens medeltemperatur stiger. När det blir varmare ökar avdunstningen från haven, och därmed molnbildning och nederbörd:
Torrare och blötare perioder avlöser varandra i ett vågmönster. Det talar för att det är naturliga processer som i huvudsak ligger bakom förändringarna, snarare än människans utsläpp av växthusgaser, som ju bara går i en riktning – uppåt.
Även världens torraste områden har fått mer regn de senaste årtiondena, vilket bidragit till krympande öknar. Sahelbältet söder om Sahara, som upplevde svår torka under 1900-talets sista decennier, har också fått mer nederbörd de senaste 20 åren:
Det är en missuppfattning att ett varmare klimat orsakar mer torka. Det är precis tvärtom – en varmare atmosfär kan hålla mer fukt, och avdunstningen från haven ökar, vilket medför mer nederbörd, både i form av regn och snö. Sahara grönskade, med sjöar, floder och goda jaktmarker, för mellan 12 000 och 5 000 år sedan när den globala medeltemperaturen var mycket högre än idag. Även om kurvan för nederbörden i Sahel framför allt visar en naturlig klimatcykel, så talar den långsiktiga trenden de senaste dryga hindra åren snarare för att det blivit lite svalare än varmare. Men någon katastrof verkar inte vara på väg.
I torra områden är regnet välkommet, men hur påverkas områden som normalt är mycket blöta när nederbörden ökar?
Data från Indien talar inte för någon dramatisk utveckling, utan bara ett tydligt cykliskt vågmönster (och möjligen en svagt minskande trend):
Men det finns anledning att granska även data för nederbörd, eftersom inte heller dessa är förskonade från bedrägligheter.
Inför FN:s klimatmöte i Paris 2016 sammanställde den amerikanska administrationen under president Obama rapporten National Climate Assessment, en sammanfattning av hur klimatet i USA utvecklats:
Ett av rapportens nyckelbudskap (Key Message 6) var att den häftiga nederbörden, som orsakar allvarliga översvämningar, i USA ökat under de senaste 30–50 åren. En kontroll med data från USHCN visar att det stämmer att antalet dagar med mer än 5 cm nederbörd ökat under denna tid:
Men varför valde man att redovisa data från just 1958 och framåt?
Svaret kan du kanske ge själv genom att titta på nedanstående graf över hur den häftiga nederbörden förändrats under hela 1900-talet:
Vad du inte visste om KLIMATHOTET 