Blir haven varmare? Ja, i genomsnitt har världshaven blivit varmare de senaste 150 åren, precis som troposfären (lufthavet närmast jordytan). Det råder det ingen diskussion om.

Frågan är varför haven blivit varmare, och specifikt vilken roll koldioxidhalten i atmosfären spelat.

Kan växthuseffekten värma haven?

Det enkla svaret är: nej.

Haven absorberar hela 90% av den strålningsenergi som ackumuleras på jorden, medan atmosfären bara absorberar 1%. Det är ett grundläggande faktum, som följaktligen även FN:s klimatpanel konstaterar.

Det betyder att haven spelar den ojämförligt största rollen både för väder och klimat. Värmen lagras och avges cykliskt, främst säsongsvis, men även exempelvis i det fenomen som kallas El Nino, som med 5-10 års mellanrum ger kraftiga men temporära väderförändringar med värme och häftiga stormar över hela jordklotet. Havens energiomsättning är delvis mycket långsam, och spänner över cykler som omfattar decennier, sekler och till och med millennier.

Havens temperatur har den helt avgörande betydelsen för luftens temperatur och därmed för klimatet. Men vad är orsaken till att haven blivit varmare?

Det är helt okontroversiellt att det bara är det direkta, synliga solljuset som har energi nog att tränga ner i vattnet och värma haven. Bara en mindre del av den högfrekventa ultravioletta strålningen kan lyckligtvis tränga igenom atmosfären, och har därför ingen betydelse för vare sig jordytans eller havens temperatur. Den lågintensiva infraröda värmestrålningen kan – vare sig den kommer från solen eller växthusgaserna – kan bara värma det allra översta, mikrometertunna Knudsen-skiktet (avdunstningsskiktet), som består av både vatten- och luftmolekyler. Det leder till ökad avdunstning, som KYLER haven.

Haven värms i princip enbart av det inkommande, synliga solljuset (bortsett från lokala, och i det stora hela marginella, effekter från exempelvis industrier eller vulkanism på havsbottnen). Den infraröda strålning som koldioxid och andra växthusgaser absorberar och sedan avger i alla riktningar har alldeles för lite energi för att värma haven. På sin höjd kan sådan strålning värma det yttersta, mikroskopiska skiktet i gränslandet mellan luft och vatten, vilket leder till avdunstning och avkylning av vattenskikten under.

Enligt en hypotes kan dock denna avkylning bidra till att haven värms genom att den förhindrar värmen som lagras i de djupare vattenskikten att avges till atmosfären. Det kalla ytskiktet skulle alltså ha samma sorts effekt på haven som växthusgaserna har på atmosfären, och fungera som en filt som gör att alltmer solenergi ackumuleras i haven. (Se exempelvis Elizabeth W. Wong Peter J. Minnett 2018)

När jag tittar närmare på argumenten för att växthuseffekten kan värma haven spå detta sätt så tror jag att man inte korrekt representerar hur avdunstningen fungerar. Man verkar exempelvis  blanda ihop Knudsen-skiktet med det millimetertunna ytskiktet, och testar hypotesen med hjälp av datormodeller, som bygger på samma misstag.

Men om växthuseffekten värmer atmosfären så kanske haven i sin tur värms av den allt varmare luften? Nej, det är samma sak där, eftersom det även här handlar om infraröd strålning.

Det betyder i sin tur att den officiella förklaringen till att jordens medeltemperatur inte stigit som förväntat beror på att värmen lagrats i haven är felaktig.

Den globala uppvärmningen kan följaktligen inte i någon nämnvärd utsträckning förklaras med människans utsläpp av växthusgaser, utan måste till allra största del bero på att jorden absorberat mer direkt solljus, vilket sannolikt har med faktorer som solintensiteten och molnbildningen att göra. (Läs mer).

2004 startades det världsomspännande ARGO-systemet, som består av mätutrustning placerad på nära 4000 sjunkbojar världen över som mäter temperaturen i haven ned till 2000 meters djup.

ARGO-bojar

Resultaten:

Havstemperaturer enligt ARGO

Haven värms alltså inte lika mycket överallt. I den tropiska zonen blev havet varmare under fyra år från 2012 till 2016, då kurvan vänder nedåt igen. De nordliga haven har blivit kallare de senaste åtta åren, och de sydliga haven har varken blivit varmare eller kallare sedan 2004. Det är raka motsatsen till vad hypotesen om global uppvärmning på grund av accelererande växthuseffekt förutsäger – att det framför allt i polartrakterna som temperaturen skulle stiga.

Hur ser det ut över en lägre tidsperiod? Här är fyra datakällor:

Äldre temperaturdata

Här ser vi en mild uppvärmning i cykliska faser. Den totala uppvärmningen sedan slutet av 1800-talet är bara ungefär 0,5 grader C, motsvarande en trend på 0,36 grader C per århundrade. Man kan se en period av uppvärmning mellan 1910 och 1945, som faktiskt ser brantare ut än den mellan 1975 och 2005, då kurvorna dessutom vänder nedåt, eller i varje fall planar ut. Här syns ingen acceleration av uppvärmningen, och haven värms i stort sett lika mycket före 1945 som efter.

I nedanstående kurva är det cykliska mönstret i havstemperaturen ännu tydligare, och man ser avkylningen mellan 1945 och 1975 som vi sett så många bevis för, och som saknas i kurvorna ovan.

Gouretski et alEnligt Gouretski et al 2012 inträffade den allra största delen av temperaturhöjningen i haven på djup ner till 20 meter under 1900-talet före 1945, hela 1,3 grader C på 45 år, och bara 0,3 grader C dunder de följande 65 åren fram till 2010 – inklusive 30 år av sjunkande temperaturer (-0,3 grader C).

Räknat på de 35 åren mellan 1975, då temperaturen slutar sjunka, till 2010, är det en ökning med 0,5 grader C, men inte alls lika brant som före 1945, dvs uppvärmningen accelererar inte, utan decelererar.

Det vi ser är alltså en mild uppvärmning, som beror på att solen blev aktivare under 1900-talet.

Men havsytan har väl ändå stigit i en accelererande takt under 1900-talet? Jo, och det beror inte bara på att landisar smälter, utan också på att varmare vatten expanderar. Om havsytan stiger i en allt snabbare takt är det ett viktigt bevis för att det pågår global uppvärmning på grund av en accelererande växthuseffekt. Om det inte stämmer är det ytterligare en stark indikation på att haven inte värmts på grund av växthuseffekten.