I ett geologiskt perspektiv, säg de 65 miljoner år då däggdjuren och primaterna utvecklats som mest efter dinosauriernas försvinnande, är det verkligen inte varmt idag. Sedan 50 miljoner år tillbaka har det blivit stadigt kallare, och vi lever nu i en de kallaste perioderna i jordens historia, om än i en tid av tillfälligt förhållandevis milt klimat (källa James hansen, NASA-GISS):

5000 years of temperature change ny 2

De senaste 2 miljoner åren har jorden varit så kall att vi nästan hela tiden haft istid, hundratusentals år i taget, avbruten av kortare perioder av mildare klimat, som den vi nu haft i ungefär 15.000 år.

65 miljoner år ny

Men sedan 3 500 år har det blivit svalare igen (källa NCDC):

5000 years of temperature change ny

Både bronsåldern, romartiden och medeltiden var varmare än idag. Under den Medeltida Värmeperioden koloniserade vikingar Grönland, som då också var grön med odlingsbar jord. Och i norra England kunde man göra vin av egna druvor.

Men därefter inträdde en lång period av kallt klimat som brukar kallas ”den Lilla Istiden”. Den var som djupast på 1600-talet, då krigen rasade i Europa, och har sedan dess tinat upp, framför allt från mitten av 1800-talet.

Vi hör ständigt om att den senaste månaden var den varmaste hittills. Med det menar man egentligen bara att det blivit varmare sedan den 500 år långa Lilla Istiden började tina upp. Med tanke på hur temperaturen svängt upp och ner genom hela historien är det inget konstigt alls att det vänder uppåt igen efter en lång period av kyla.

Här är en graf över temperaturerna under tiden mellan 1880 och början på 2000-talet. Det ser ganska dramatiskt ut:

1900-talet1

Korrelationen mellan koldioxidhalten i atmosfären och temperaturen är slående.

Man kan förstå att en graf som denna kan föranleda en hypotes om att det blivit varmare under senare delen av 1900-talet beroende på människans utsläpp av koldioxid.

Men låt oss vidga perspektivet lite igen och se om kurvorna för temperatur och koldioxidhalt följs åt de senaste 2 000 åren:

2000 år

Här ser man inte alls någon slående samvariation mellan koldioxid och temperatur. Under de senaste 2 000 åren är korrelationen mellan koldioxidhalt och temperatur bara 4,5%.

Det finns de som försöker bevisa att det aldrig fanns en Medeltida Värmeperiod, eller i varje fall att den inte var global. Jag ska går in närmare på detta i kommentaren i slutet av detta kapitel. Sammanfattningsvis kan man säga att försöket att trolla bort den Medeltida Värmeperioden misslyckades – den fanns och är välbelagd över hela världen.

Men om det nu verkligen är koldioxidhalten i atmosfären som styrt klimatet under 1900-talet, så måste det ha varit helt andra drivkrafter under de två årtusendena dessförinnan. Har dessa drivkrafter plötsligt spelat ut sin roll numera? Hur kommer det sig att det från och med 1950-talet skulle vara koldioxiden som är den helt avgörande faktorn?

Den trend av uppvärmning vi ser idag började ju redan 1700-talet, och varför kan man inte tänka sig att det är samma orsaker som fortfarande är verksamma?

Svaret på den frågan brukar vara att uppvärmningen sedan 1950 har varit för kraftig för att kunna förklaras av naturliga orsaker. Jag  vill dock påminna om att det knappast är korrekt att påstå att klimatvetenskapen vet tillräckligt mycket om de naturliga drivkrafterna för klimatet för att dra den slutsatsen. Inte minst finns det stora frågetecken kring sambandet mellan temperatur och koldioxid.

Och i själva verket är temperaturkurvan för 1900-talet ovan, där koldioxidhalt och temperatur följs åt så dramatiskt, allt annat än självklar. Jo visst, den bygger på officiella data från NOAA och används av NASA-GISS och FN, men det finns andra officiella data för 1900-talet som visar något helt annat (förklaringen kommer i kapitel 11). Se här:

1880-2000 temp o CO2

En varm trend från 1800-talet som kulminerar på 30-talet vänds till en kall trend från 40-talet till 1979, då det blir varmare igen i 20 år. Sambandet med koldioxidhalten är inte direkt övertygande, utom just dessa 20 år mellan 1980 och 2000. Temperaturtrenden under 1900-talet är helt neutral med vad som verkar vara naturliga svängningar upp och ner.

Detta är inte bara någon enstaka, udda dataserie. Så här såg alla temperaturkurvor för 1900-talet ut fram till sekelskiftet. Nedan även en graf från 2012 från brittiska HadCRUt, Climate Research Unit vid universitetet i East Anglia:

1850-2010 HadCrut1

Den långa trenden i den här kurvan är tydligare uppvärmande sedan 1850, särskilt 1980-2000, men därefter ser temperaturen ut att vända nedåt igen, eller åtminstone plana ut. Totalt stiger temperaturen med 0, 8 grader C på 150 år, vilket får betraktas som en mild upptining efter en extremt kall period. Det mesta av uppvärmningen sker dessutom före 1940, och temperaturökningen 1920 till 1940 har samma takt som mellan 1980 och 2000.

Sedan 1979 finns det satelliter som med stor precision mäter jordens medeltemperatur, inte vid marken, utan i troposfären (luftlagret från jordytan och ungefär en mil upp). Här är en aktuell temperaturkurva från den ena av de två ledande grupper som arbetar med satellitmätningar, RSS (Remote Sensing System) och UAH (University of Alabama, Huntsville):

UAH mars 2017

Ökningen mellan 1979 och mars 2017 är -0,19 grader C, vilket motsvarar 0,38 grader C per århundrade. Om man bortser från värmetopparna 1998, 2010 och 2016, som beror på det återkommande väderfenomenet El Nino har det inte skett någon uppvärmning sedan 2000.

RSS och mätningarna med radiosonder (väderballonger) världen över ger i princip samma resultat.

Detta var även officiellt accepterat ända fram till 2015, och NOAA försökte intensivt finna en förklaring till att temperaturen inte steg som klimatmodellerna förutsagt. Men man kom till slut fram till att den här ”pausen” i den globala uppvärmningen egentligen aldrig existerat, åtminstone inte efter att man justerat sina egna data, hämtade från markbaserade väderstationer. Det hela berodde på ett mätfel, menade man, och nu ser den officiella kurvan ut så här:

Officiell temperaturkurva

Lägg märke till att det är mer än temperaturerna efter 2000 som skiljer sig. Ökningen sedan 1880 har nästan fördubblats, och den kalla perioden mellan 1940 och 1980 har lämnat plats för en platå med en svag uppvärmning.

Vilka data ska man lita på?

Om NOAA och NASA-GISS har rätt är verkligen klimatet mycket känsligt för växthuseffekten. Annars inte, och då är det inte längre så säkert att det existerar något klimathot.

I nästa kapitel ska jag beskriva vilka olika metoder som används för att mäta den globala medeltemperaturen, och förklara varför de skiljer sig åt. Då kommer du att kunna dra dina egna slutsatser om vilken temperaturkurva som antagligen kommer sanningen närmast.

Det ger oss en stark indikation på hur känsligt klimatet är för växthusgaser, och vi kan sedan undersöka om det även bekräftas av andra observationer.

Kommentar: Den medeltida värmeperioden

Ett antal forskare vid brittiska Climate research Unit (CRU), vid University of East Anglia, UK, under ledning av Dr. Michael Mann, presenterade 1998 ett diagram (kallat ”hockeyklubban” efter sin form), som kom att publiceras av FN:s klimatpanel och därför fick stor spridning och betydelse:

Hockey-klubban

Den här grafen över den globala medeltemperaturen de senaste 1000 åren vände upp-och-ned på allt man dittills trott sig veta om klimatet under denna period.

Vart hade den Medeltida Värmeperioden tagit vägen?

”Hockey-klubban” fick dock hård kritik på grund av metodologiska brister, och för att man till största del använde sig av ett mycket begränsat urval av en särskilt olämplig trädart för att uppskatta temperaturen med hjälp av årsringarna (och i mycket liten utsträckning koraller, iskärnor och historiska data). Andra forskare har också visat att de algoritmer som användes ger upphov till en ”hockey-klubba” nästan helt oberoende av vilka data man använder (McIntyre).

Grafen togs snabbt bort från senare upplagor av FN-rapporten.

Det var särskilt tre omständigheter som gjorde det hela till en skandal.

Till att börja med hade man bytt ut sina forskningsdata mot en temperaturserie från termometrar i kurvans slut. de data man hade själva tydde nämligen på att det blivit kallare från 1960-talet – och det visste man ju att det inte blivit. Men problemet är inte bara att det är en tveksam metod att blanda data från olika källor på det viset, utan att de uppenbart felaktiga resultaten borde ha fått forskarna att ifrågasätta sina slutsatser även gällande äldre data.

För det andra vägrade forskarteamet att lämna ut sina rådata, vilket naturligtvis strider mot den vetenskapliga metoden. En av forskarna, Phil Jones, skrev till Steve McIntyre i ett av de läckta emailen att (fritt översatt): ”Varför ska jag lämna ut mina data till dig när du bara försöker hitta något fel med dem?”.

Det är väl precis det som den vetenskapliga metoden går ut på – att falsifiera?

Det som verkligen skapade skandal var just de läckta emailen. Det påstås ibland att de blev hackade, men jag ser det som mer sannolikt att det fanns en ”visselblåsare” på CRU, som inte hade samvete att bara se på vad som hände.

Jag ska inte gå så djupt in på dessa email – de finns på nätet – men formuleringar som ”Mike’s nature trick”, ”our cause” och diskussioner kring hur man ska få till temperaturkurvan genom att justera data har, tillsammans med allt annat ovan, fått många att bli övertygade om att klimatvetenskapen är korrumperad.

Michael Mann och hans medarbetare blev frikända från anklagelsen om forskningsfusk, men det har naturligtvis inte åtgärdat bristerna i deras forskning, och betyder inte att de hade rätt. Och de får stå ut med satiren ”Mann-made Global Warming”.

Men hur var det egentligen med den Medeltida Värmeperioden?

Denna varma tid är, liksom den Lilla Istiden, väl belagda i historiska källor. Det går inte att komma ifrån att Vikingar koloniserade ett Grönland där det verkligen var grönt och gick att odla, eller att det gick att göra vin på egenodlade druvor i norra England under den här tiden.

Men kanske var Den Medeltida Värmeperioden begränsad till enbart Europa? Det är i alla fall vad som påstås av de som vill försvara hypotesen om ett klimathot.

Det finns data från hela världen – från historiska angivelser av vattenståndet, snäckskal, droppstenar och iskärnor till trädringar, pollen, glaciärer och  sediment:

Bevisen för MVP

Ett överflöd av data talar för att den medeltida värmeperioden var global – och varm.

Sajten Notrickszone.com har samlat 300 grafer över forskningsresultat som talar emot hockeyklubban.

Varför var så viktigt för Michael Mann och hans kolleger att bli av med den Medeltida Värmeperioden?

Kanske för att det faktum att det har varit varmare förr än idag utan katastrofala konsekvenser förtar intrycket att det pågår något extremt och unikt hotfullt just nu.

Kanske också för att klimatkurvan kunde bli ännu slagkraftigare om den korrelerade med koldioxidhalten under medeltiden.

Hockeyklubban ger intryck av att klimatet varit stabilt under tusentals år innan det plötsligt börjar förändras dramatiskt i samband med den industriella revolutionen.

Det är en absurd tanke för alla som har någon historisk kunskap. Men det är den historieskrivningen som Mann et al vill förmedla, och som tyvärr många köper: Det finns en ”naturlig balans”, som människan rubbat på grund av sin kortsiktiga girighet. I själva verket är klimatförändringar, ibland dramatiska och förödande, det naturliga tillståndet, och det är först med industrialiseringen som vi kunnat bygga samhällen som kan skydda oss mot både klimat- och andra naturkatastrofer.

Hockey-klubban fortsätter att användas i nyare varianter, där den medeltida värmeperioden finns med fast bara som en liten temperaturökning som överskuggas helt av den i modern tid. Och numera har Hockeyklubban sträckts ut över hela 10 000 år, och raderat ut även de minoiska och romerska värmeperioderna:

Hockeyklubban 10 000 år