Create a better world for nothing

En riktigt kul bild, som kan tyckas förmedla en riktigt klok tanke.  Men den bygger förstås på det högst tveksamma antagandet att en omställning från fossila bränslen till ”grön” energi varken för med sig några risker eller kostnader, utan bara en rad fördelar som är omöjliga att realisera på annat sätt.

Det verkliga klimathotet är kanske verkligen skapat av människor, men inte med koldioxid utan med forskningsfusk, som inte bara leder till ett gigantiskt slöseri med resurser till ingen nytta, utan också till att en energiform som räddar liv och skapar välstånd avvecklas helt i onödan.

Man hör ibland uppfattningen att det väl ändå inte kan skada att vi ställer om till förnyelsebar energi. Det är väl som att teckna en försäkring om det trots allt skulle visa sig att en klimatkatastrof är på väg, oavsett om den är orsakad av oss eller inte? En försäkring som gott kan få kosta en del, eftersom vi bara ha en jord.

Men sanningen är att de åtgärder som kan vidtas har mycket liten effekt, även om man utgår från FN:s klimatpanel. Även om vi skulle stänga av all förbränning av fossila bränslen – dvs släcka ner all civilisation – idag. Det är som att köpa en bilförsäkring som kostar mer än själva bilen och som bara betalar ut en bråkdel om bilen brinner upp. Klimatöverenskommelsen handlar om många hundra miljarder dollar per år, som istället kunde satsas på att lösa verkliga och akuta problem: fattigdom, tillgång till rent vatten, hälsovård, elektrifiering, bostäder, kommunikationer, utbildning, industrialisering osv.

Och ändå kommer de åtgärder som världens länder kommit överens om nu att vara nästan helt betydelselösa, och kommer inte ens enligt FN:s klimatpanel att påverka den globala medeltemperaturen mer än ytterst marginellt. För att verkligen göra effekt skulle i princip all användning av fossila bränslen behöva avbrytas omgående, och det är skulle ändå inte betyda särskilt mycket för klimatet, ens om man utgår från vad FN:s klimatpanel säger. Även om hela USA stängdes ner helt och hållet idag skulle den globala medeltemperaturen bara sänkas med några bråkdelar av en grad.

Detsamma gäller Europa eller Australien. Självklart skulle det få större effekt om Kina och Indien stängde av all sin kolbaserade energiproduktion, och om inga länder i Afrika får tillgång till fossila bränslen, men det skulle sannolikt leda till en mänsklig katastrof och bli ett allvarligt hinder för den positiva utvecklingen. Billig, pålitlig och lättillgänglig energi är nyckeln till välstånd och livskvalitet. Utvecklingsländerna, inklusive Kina och Indien, kommer aldrig att gå med på detta – deras stöd till FN:s klimatpanel beror uteslutande på att det ger dem stora ekonomiska fördelar.

Jag har respekt för försiktighetsprincipen – jag har självklart försäkrat min lägenhet, min vespa och till och med min sons dvärghamster. Men ”för-säkerhets-skull”-argumentet är också ett känslo-trick som försäkringsbolag använder för att utnyttja vår oro och rädsla för att sälja på oss försäkringar vi egentligen inte behöver.

Det gäller ju också att inte ruinera sig på försäkringar, särskilt om de inte betalar ut ens en bråkdel av värdet samtidigt som självrisken är mångdubbelt högre.

Min egen slutsats är att klimathotet inte bara är osäkert, utan tvivelaktigt och med stor sannolikhet falskt. Den som gör en annan bedömning har förstås lättare att köpa försäkringsargumentet och hoppas på att alla dyrbara resurser och höjningar av skatter och elpriser kommer att ha verklig betydelse.

Men det finns ytterligare ett stort problem med denna hållning. Om vetenskapen är osäker betyder det ju att vi skulle behöva köpa en försäkring även mot risken att det blir precis tvärtemot de officiella prognoserna. Tänk om det inte pågår någon global uppvärmning och det blir kallare istället? Även om nästa stora istid lär dröja, så talar de naturliga klimatcyklerna för att vi kan stå inför en ny ”liten istid”, och ett stort vulkanutbrott kan när som helst orsaka flera år av kyla och minskad solinstrålning. Det är ingen tvekan om att ett kallare klimat för med sig minst lika stora risker som en uppvärmning. Är sol-, vatten- och vindkraft lämpliga energisystem för att möta den utmaningen, och hur mycket biobränslen kommer vi att vilja odla när det blir svältkatastrofer till följd av livsmedelsbrist?

Sverige har idag ingen beredskap alls för ett sådant scenario.

Om nu den dyrbara omställningen till ”grön energi” ger mycket liten – enligt min mening helt försumbar – effekt mot en eventuell global uppvärmning – så vore det betydligt mer rationellt att använda resurserna till att säkra världens samhällen mot alla typer av tänkbara klimatkatastrofer. Och då är fossila bränslen tills vidare det överlägset bästa alternativet, vare sig det blir varmare eller kallare eller om vädret bara fortsätter att variera som det gjort historiskt.

Dessutom bör man förstås väga in eventuellt negativa effekter av minskade utsläpp av koldioxid för växtlighet, jordbruk och livsmedelspriser vid en omställning till fossilfria energisystem.

Fossila bränslen är ännu så länge också helt överlägsna när det gäller att göra samhällen säkra för väder- och klimatutmaningar, vare sig det handlar om stormar och översvämningar eller torka och skogsbränder. För att inte tala om jordbävningar och andra naturliga katastrofer.

Världen

Ingen behöver förvånas över att Haiti drabbas mycket hårdare av oväder och jordbävningar än grannen Dominikanska republiken:

Haiti

Det är nog inte solpaneler och vindkraftverk som skulle rädda dem undan orkanerna.

Över en miljard människor saknar tillgång till elektricitet. Vedeldning dödar, och bara kol är tillräckligt billigt, pålitligt och tillgängligt för att utgöra ett möjligt alternativ:

Vedeldning inomhus

Solpaneler och elspis är inte lösningen för den här familjen. Och de är antagligen inte intresserade av att odla biobränslen på sin åker heller.

Vedeldning leder till också till kalhuggning som till slut orsakar ekologiska katastrofer. Jämför exempelvis växtligheten i Haiti med Dominikanska republiken:

Vedeldning 2

Det är inte genom att motarbeta användningen av billiga, pålitliga, lättillgängliga och mångsidiga fossila bränslen som vi bäst bidrar till välstånd och klimatsäkerhet i världen. De mångmiljardbelopp som nu läggs varje år på en sannolikt helt onödig omställning av energisystemen borde mycket hellre användas till att ge människor tillgång till den livskvalitet, säkerhet och välstånd som ett industrialiserat samhälle med moderna bostäder och effektiva kommunikationer kan erbjuda.

Och vilka är det som drabbas hårdast av höjda energipriser och koldioxidskatter i de ”rika länderna”? Inte Al Gore i alla fall, som tjänat 100 miljoner dollar på klimathotet och flyger fram och tillbaka över jordklotet i sin privatjet.

Och även matpriserna stiger när odlingsbar mark används till biobränslen istället för människoföda.

Sen handlar klimatfrågan också om forskningens integritet och tilltron till vetenskap, medier och politiker. Rent etiskt har vi kanske att göra med ett formidabelt bedrägeri, som både riskerar att leda till stora politiska misstag och har skapat ett obehagligt tankeförtryck. Politiseringen och korruptionen av forskarsamhället riskerar att underminera den vetenskapliga metod som den västerländska civilisationen är byggd på.

En viktig dimension är också den som rör överstatlig makt och kontroll. I de allra rikaste kretsarna i världen vill man gärna se bildandet av en världsregering som styr över en global marknad, och ser ett globalt katastrofhot en användbar hävstång för att uppnå detta. Det kan låta vackert med en världsregering, men om man tycker att EU har ett demokratiskt underskott så lär det bara vara en västanfläkt i jämförelse.

Sist, men inte minst, har klimathotet orsakat en utbredd oro, där barn världen över känner ångest över att vi håller på att förgöra livet på jorden. Sannolikt helt i onödan.