Växthuseffekten innebär att en del av den solenergi som värmer jorden och därefter avges som infraröd strålning, hålls kvar av växthusgaser i atmosfären i form av värme istället för att strålas tillbaka ut i rymden. Om denna effekt tilltar eller förstärks av positiv feedback, utan att balanseras av negativ feedback, måste det betyda att utstrålningen av energi tillbaka ut i rymden minskar, eftersom mer av energin blir kvar runt jorden i form av värme.

Det är ju innebörden av den vanliga förklaringen till global uppvärmning på grund av växthusgaser, som man lär barnen redan från förskoleåldern – en del av solens energi blir kvar i atmosfären istället för att reflekteras:

Växthuseffekten

Om växthuseffekten ökar, borde förstås alltmer av solenergin bli kvar i atmosfären – det är ju därför det blir varmare på jorden, enligt den officiella berättelsen om klimathotet. Det är också vad FN:s klimatmodeller förutsäger.

Kap 12 Erbe ny

Forskarna Lindzen och Choi undersökte saken under 30 års tid med hjälp av satelliter. De röda pilarna ovan illustrerar vad 11 av FN:s klimatmodeller förutspådde skulle ske – att den infraröda strålningen från jorden till rymden skulle minska i takt med att växthuseffekten tilltog och fångade värmen i atmosfären. Men den gröna pilen visar resultatet av mätningarna. I takt med att jorden blivit varmare har den infraröda utstrålningen till rymden ökat.

Det kan tyda på att negativ feedback dominerar över positiv, men hur som helst klart och tydligt på att klimatet inte alls är så känsligt för en ökning av koldioxidhalten i atmosfären som klimathotet förutsätter. 

Resultatet kan också tala för att uppvärmningen inte alls i någon större utsträckning beror på växthuseffekten, utan snarare på att instrålningen av solenergi till jorden ökat av en eller flera anledningar, exempelvis på grund av ökad solaktivitet eller minskad molnighet, eller både och. Solaktiviteten har ökat under nästan hela 1900-talet, och det verkar också ha ett samband med minskad molnighet. Och en varmare jord avger i sin tur mer infraröd strålning till rymden. Det faktum att den lägre stratosfären blivit kallare anses dock tala för att växthuseffekten faktiskt har tilltagit.

Självklart har dessa resultat ifrågasatts, och andra forskare har kommit till andra resultat (till exempel Chung et al 2010). Men alla studier blir ifrågasatta, till och med respekterade atmosfärfysiker som Richard Lindzen och Yong-San Choi. Och som vi sett finns det en tendens bland en del forskare att gärna vilja bekräfta klimathotet. Lindzen och Choi har givetvis besvarat invändningarna, och resultaten har inte påverkats av de korrigeringar som gjorts. 

Officiella data från NOAA bekräftar också att den utgående långvågiga strålningen (OLR) från jorden ökade mellan 1979 och 2012 (datakälla: NOAA Daily OLR ; Graf från Notrickzone):

NOA Daily OLR