Fossila bränslen är, för överskådlig tid, helt överlägsna när det gäller att göra samhällen säkra för väder- och klimatutmaningar, vare sig det handlar om stormar och översvämningar eller torka och skogsbränder.

Jag tror att de flesta har en viss aning om detta, men ändå ser fossila bränslen som ett ”nödvändigt ont” som vi bör bli oberoende av så fort som möjligt. Det beror givetvis till stor del på att man utgår ifrån att koldioxid är på väg att orsaka en global katastrof. Men även de som insett att världen inte kommer att gå under ”inom 10 år” förstår att klimatvetenskapen är osäker. Även jag är övertygad om att växthusgaser har en viss påverkan på klimatet, även om jag tror att mer koldioxid och värme överlag mest är positivt.

Men jag misstänker att det är få av alla som menar att vi måste bort från fossila bränslen illa kvickt som noggrant har tänkt igenom för- och nackdelarna med olika energikällor. Det finns en stark tendens att enbart fokusera på de fossila bränslenas nackdelar, och enbart fördelarna med så kallade ”förnybara” energikällor som sol- och vindkraft och biobränslen.

Min uppfattning är att fossila bränslen inte är ett nödvändigt ont, utan det överlägset bästa, och att ett försök att genomföra en snabb omställning kommer att medföra stora negativa konsekvenser för många människor – fattigdom, ohälsa, svält och död.

Ingen behöver förvånas över att Haiti drabbas mycket hårdare av orkaner och jordbävningar än grannen Dominikanska republiken:

Haiti

Billig och tillförlitlig energi – läs: fossila bränslen – är liktydigt med bland annat rent vatten, värme när det är kallt, svalka när det är varmt, hus som skyddar mot vädrets makter, belysning, elektrisk spis, kylskåp, tvättmaskin, transporter, kommunikation, transporter, media, modern sjukvård, livsmedelsförsörjning och, inte minst, bekvämare, intressantare och längre liv. Dessutom används olja och naturgas till mycket mer nyttigheter än energi – till exempel kläder, mediciner, gödning och plaster. 

Fossila bränslen har skapat välstånd, och med välstånd följer också intresse och resurser för att vårda naturen, ta hänsyn till miljön och lösa miljöproblem. Det finns en stor risk att de uppblåsta förväntningarna på att sol-, vind- och bioenergi ska kunna ta över den rollen inte besannas.

I takt med att människans utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen ökat har alla parametrar för välstånd och livskvalitet också ökat:

Bättre liv ny

Befolkningsökningen, som under 1900-talet beskrevs som ett hot om en ”befolkningsexplosion”, har planat ut när människor får det bättre, trots att barnadödligheten minskat och människor lever allt längre:

Världens befolkning

Födelsetalen sjunker i hela världen i takt med att välståndet ökar i länder och regioner:

What’s Behind West and Central Africa’s Youthful ...Det har blivit uppenbart att fattigdom inte beror på överbefolkning, utan att överbefolkning är en följd av fattigdom. I takt med att jordens befolkning fått det bättre tack vare modern teknologi driven av fossila bränslen har också befolkningsökningen avstannat.

Men fortfarande saknar över en miljard människor tillgång till elektricitet:

VärldenIdag dominerar vedeldning i många fattiga länder med sjukdom och död som följd:
Vedeldning inomhus

Vedeldning leder till också till kalhuggning som till slut orsakar ekologiska katastrofer. Jämför exempelvis växtligheten i Haiti med Dominikanska republiken:

Haiti vs Dominikanska republiken

Vedeldning är också en viktig orsak till att glaciärer smälter i Himalaya – sotet gör att mer energi absorberas av snö och is.

Tyskland leder utvecklingen mot ”grön” energi i världen. Men eftersom man samtidigt har stängt sin (koldioxidfria) kärnkraft har man varit tvungen att kraftigt bygga ut sina kolkraftverk. Varför? Därför att energin från sol och vind är otillförlitlig och inte kan lagras. Vissa dagar kan de bidra med upp till 30 % av el-behovet, men oftast mycket mindre och ibland inget alls:

The german Experiment

För att säkerställa konstant tillförsel av elektricitet krävs back-up, som kan sättas in när det behövs.

Tysklands ”Energiewende” har medfört skyhöga elpriser och ett annat nytt begrepp: energifattigdom. 

Är sol- och vindkraft lösningen för Haiti? Knappast. De behöver infrastruktur, transporter, industrier, sjukhus, kommunikationer, moderna byggnader som står emot naturens krafter. Det kräver stora mängder tillförlitlig energi. Och även sol- och vindkraft behöver energi från fossila bränslen, dels för att produceras och transporteras, men också för att tjäna som back-up (om man inte väljer kärnkraft istället). Solen lyser inte alltid i Haiti heller, särskilt inte när orkanerna drar fram över ön, då vindkraftverken också måste stå stilla. I tropikerna drar dessutom regnmolnen oftast in dagligen. Sol- och vindkraft är också produkter av högteknologi, som i sig förutsätter samhällen med hög energiförbrukning, som dessutom stor del inte kan tillgodoses med sol- och vindkraft, till exempel transporter. Rikare länder kan visserligen skänka tekniken till fattigare, men det skapar ett beroende och till och med ett hinder för den inhemska utvecklingen. Och frågan är hur klokt det skulle vara av ett land som Nigeria, som har enorma koltillgångar, att börja odla/importera biobränslen istället för mat eller i djungelområden.

Det är med andra ord riskabelt, sannolikt onödigt och i någon mening neokolonialt att tvinga på utvecklingsländer dessa energisystem.

Sen är frågan hur miljövänligt det är med sol- och vindkraft. All teknik har nackdelar, men man kan inte bedöma en teknik enbart utifrån dess avigsidor. De flesta glömmer helt bort att väga in allt positivt som användningen av fossila bränslen ger oss. Sällan uppmärksammas heller det uppenbara att många av de problem som fanns på 1970-talet är lösta idag. Smogen hänger inte längre tung över våra städer, kolkraftverk kan renas och många farliga ämnen i avgaser elimineras. Allt är inte perfekt, men utvecklingen de senaste 50 åren borde vara uppmuntrande.

Hur ofta hör vi talas om nackdelarna med s.k. förnyelsebara energikällor, som naturligtvis varken är förnybara eller helt ”gröna” eftersom de kräver naturresurser, industriprocesser och transporter – och måste underhållas, repareras och skrotas?

Miljörörelsen ömmar för djur och natur, men bryr sig inte om de människor som får cancer av att arbeta med brytningen av det Neodymium som den ”gröna” energin behöver (satellitbild):
Gruva

Men de tiger faktiskt också om de miljontals fåglar som dödas av vindkraftverk:

Fåglar

Än så länge kan inte de ”gröna” energikällorna konkurrera med fossila bränslen – bortsett från kärnkraften. Det är inte många som har råd med en Tesla idag, och övergången till koldioxidfri energi har hittills lett till kraftigt höjda elpriser – vilket givetvis drabbar de fattigaste hårdast.

Det är inte genom att motarbeta användningen av billiga, pålitliga, lättillgängliga och mångsidiga fossila bränslen som vi bäst bidrar till välstånd och klimatsäkerhet i världen. De mångmiljardbelopp som nu läggs varje år på en sannolikt helt onödig omställning av energisystemen borde mycket hellre användas till att ge människor tillgång till den livskvalitet, säkerhet och välstånd som ett industrialiserat samhälle med moderna bostäder och effektiva kommunikationer kan erbjuda.

Den billiga, pålitliga och mångsidiga energin från fossila bränslen har gjort det möjligt för oss att bygga samhällen som är betydligt säkrare för väder- och klimatkatastrofer. Statistiken för ”klimatrelaterade dödsfall” har sjunkit med 97% sedan 1900-talets början.

Klimatrelaterade dödsfall

Oavsett om man tror att de fossila bränslena orsakar klimatproblem, vilket är tveksamt, så har de definitivt bidragit till att göra människan tryggare när köldknäppar, stormar, torrperioder, översvämningar och skogsbränder härjar.

Naturen ger oss inte ett säkert klimat som vi gör farligt, utan ett farligt klimat som vi gör säkert. Hotet från klimatet är inte ett problem som orsakats av fossila bränslen, utan ett problem som fossila bränslen i stort sett har löst.

De fossila bränslena är inte heller på väg att ta slut. Tack vare mänsklig uppfinningsrikedom och ny teknik ökar reserverna snabbare än konsumtionen (enligt Alex Epstein på Center for Industrial Studies):
reserver

I samband med oljekrisen i början av 1970-talet började man varna för att de fossila bränslena skulle ta slut, och att vi därför behövde hitta förnyelsebara energikällor. Man talade om att vi skulle nå ”peak-oil”, dvs den maximala oljeproduktionen redan före år 2000, och därefter skulle tillgången på olja börja minska.

Men det har visat sig bygga på ett missförstånd av hur den mänskliga uppfinningsrikedomen fungerar, och vad en ”naturresurs” är. ”Naturresurser” är inte något som finns i en begränsad mängd, utan något som vi människor skapar. Det är inte en given ”kaka” som allt fler människor med allt större behov ska dela på, utan tvärtom en kaka som hittills har vuxit snabbare än både antalet människor och vår allt större efterfrågan. Man kan säga att den enda egentliga naturresursen är den mänskliga uppfinningsrikedomen.

Tvärtemot vad alla trodde har därför tillgångarna på fossila bränslen ökat betydligt mer än konsumtionen. Man hittar nya fyndigheter, och kommer åt nya fyndigheter med ny teknik. Nu kända reserver av fossila bränslen räcker i flera hundra år framåt. Det finns fortfarande stora mängder kol, och enbart Iraks oljereserver beräknas räcka i mer än 300 år. ”Med en produktion på tre miljoner fat olja per dag skulle det räcka i mer än 300 år. Dessutom har Irak enorma resurser av naturgas.” (SvD 2002-10-06)

Men innan dess är det inte omöjligt att ny teknik gjort ännu mer fossila reserver tillgängliga, och mer än sannolikt att vi hittat andra lika billiga, effektiva och pålitliga energikällor.

Faktum är att det också nybildas olja och naturgas, inte bara från organiskt material, utan även från det kol och väte som funnits i jordens mantel sedan jorden blev till. Det handlar om mycket större djup än för den kol, olja och naturgas som härrör från förhistoriska alger och andra växter, och i dagsläget är denna olja därför dyrare att utvinna. Men fördelarna med dessa bränslen kommer förstås att överväga tills ännu bättre och billigare energiformer konkurrerar ut dem.

Den teknologi som på senare år verkligen revolutionerat tillgången på fossil energi är s k Hydraulic Fracturing, populärt kallat Fracking som innebär att man kan utvinna olja och naturgas ur skiffer. Tekniken har faktiskt funnits sedan 1947, men har utsatts för mycket osaklig kritik när den börjat sprida sig numera – allt ifrån att den skulle leda till att vattnet i kranarna blir brandfarlig till att de kemikalier man använder skulle förorena grundvattnet – den påstås till och med att den skulle kunna orsaka jordbävningar. Filmregissören Josh Fox gjorde den kritiska filmen Gasland 2010, som dock avslöjades som grovt lögnaktig av Phelim McAleer och Ann McElhinney i den kick-starterfinansierade dokumentären Frack Nation året därpå.

Fossila bränslen består i huvudsak av kol och väte i en stark bindning, som bildats genom fotosyntes i växter och vissa mikroorganismer, som under hundratals miljoner år lagrats i sediment. Fossila bränslen är alltså ursprungligen solenergi som omvandlats till kolväten. En biprodukt av fotosyntesen som är särskilt intressant för människor och djur är naturligtvis syre, men denna ”avgas” från växterna har istället lagrats i atmosfären.

Vid förbränning reagerar kolet och vätet med syre och bildar främst vatten och koldioxid – eller kolmonoxid vid ofullständig förbränning på grund av låg syrehalt – och den energi som bundit samman kol och väte frigörs explosivt som värme.

Tyvärr innehöll de gamla växterna också en del andra ämnen också, som svavel och kväve, som när de reagerar med syre bildar svaveldioxid, kväveoxid (som i sin tur bidrar till bildandet av marknära ozon), samt sot och tungmetaller, som har skadliga effekter på människor och miljö.

Men avgaserna från förbränning av fossila bränslen har blivit allt renare med åren tack vare ny teknik, men också beroende på att vi mer och mer övergått till att elda med naturgas (till exempel metan), som inte innehåller tungmetaller och mycket små mängder kväve och svavelväte.

I sin renaste form skulle fossila bränslen, dvs rena kolväten, vid fullständig förbränning enbart producera vatten och koldioxid (förutom värme), dvs ämnen som inte bara är helt ofarliga utan livsviktiga för livet på jorden.

Koldioxid och vatten – det är också de enda restprodukterna som uppstår när man eldar plaster med enbart långa kolvätekedjor, till exempel i PET-flaskor och plastkassar som är tillverkade av naturgas.