I takt med att människans utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen ökat har alla parametrar för välstånd och livskvalitet också ökat:

Bättre liv ny

Observera att befolkningsökningen, som under 1900-talet beskrevs som ett hot om en ”befolkningsexplosion”, planat ut när människor får det bättre. Idag föds det inte längre fler barn än det dör människor. Det har blivit uppenbart att fattigdom inte beror på överbefolkning, utan att överbefolkning är en följd av fattigdom. I takt med att jordens befolkning fått det bättre tack vare modern teknologi driven av fossila bränslen har också befolkningsökningen avstannat:

Världens befolkning

Fossila bränslen är liktydigt med rent vatten, värme när det är kallt, svalka när det är varmt, hus som skyddar mot vädrets makter, elektrisk spis, kylskåp, tvättmaskin, gödning, mediciner, transporter, arbete, hälsovård, utbildning och, inte minst, ljus.

Dessutom har den billiga, pålitliga och lättillgängliga energin från fossila bränslen gjort det möjligt för oss att bygga samhällen som är betydligt säkrare för väder- och klimatkatastrofer. Statistiken för ”klimatrelaterade dödsfall” har sjunkit med 97% sedan 1900-talets början.

Klimatrelaterad död

Människans förmåga att stå emot vädrets makter ökat tack vare all den teknologi som fossila bränslen har möjliggjort. Istället för att göra klimatet farligt har alltså de fossila bränslena bidragit till att göra människan tryggare när stormar, torrperioder, översvämningar och skogsbränder härjar.

Naturen ger oss inte ett säkert klimat som vi gör farligt, utan ett farligt klimat som vi gör säkert. Det verkliga hotet från klimatet är inte ett problem som orsakats av fossila bränslen, utan ett problem som fossila bränslen i stort sett har löst.

Mot den bakgrunden är det kanske snarare mer fossila bränslen, inte mindre, särskilt som klimathotet från växthusgaser inte är trovärdigt.

De fossila bränslena är inte heller på väg att ta slut:

reserver

I samband med oljekrisen i början av 1970-talet började man varna för att de fossila bränslena skulle ta slut, och att vi därför behövde hitta förnyelsebara energikällor. Man talade om att vi skulle nå ”peak-oil”, dvs den maximala oljeproduktionen redan före år 2000, och därefter skulle tillgången på olja börja minska.

Men det har visat sig bygga på ett missförstånd av hur den mänskliga uppfinningsrikedomen fungerar, och vad en ”naturresurs” är. Naturen har inte gett oss en viss mängd naturresurser, som vi efter hand gör slut på om vi inte hushållar. Det är vi människor som skapar dessa resurser genom att uppfinna nya teknologier. Innan vi tämjde elden var varken trä eller skogsbränder till nytta som energikällor. Oljekällor har varit kända i tusentals år, och har förvandlats till ”fossila bränslen” först genom mänsklig uppfinningsrikedom.

Tvärtemot vad alla trodde har därför tillgångarna på fossila bränslen ökat betydligt mer än konsumtionen. Nu kända reserver av fossila bränslen beräknas räcka i 3 000 år. Men innan dess är det mer än sannolikt att vi hittat andra lika billiga, effektiva och pålitliga energikällor.

Det är till och med mycket möjligt att fossila bränslen mycket snart kan komma att ersättas av andra energislag som är lika billiga, effektiva, pålitliga, lättillgängliga och mångsidiga, men det återstår ännu att se. Det är inte många som har råd med en Tesla idag, och övergången till grön energi har hittills lett till kraftigt höjda elpriser – vilket givetvis drabbar de fattigaste hårdast.

Det är också tveksamt om den tekniska utveckling bör forceras fram genom politiska beslut enbart på grund av klimathotet från koldioxid.

Tyskland leder utvecklingen mot ”grön” energi i världen. Men eftersom man samtidigt har stängt sin (koldioxidfria) kärnkraft har man varit tvungen att kraftigt bygga ut sina kolkraftverk. Varför? Därför att sol och vind är opålitliga energikällor. Vissa dagar kan de bidra med upp till 30 % av el-behovet, men oftast mycket mindre och ibland inget alls. För att säkerställa konstant tillförsel av elektricitet krävs back-up, som kan sättas in när det behövs:

The german Experiment

All teknik har nackdelar, men man kan inte bedöma en teknik enbart utifrån dess avigsidor. De flesta glömmer helt bort att väga in allt positivt som användningen av fossila bränslen ger oss – och dessutom utan att egentligen veta vad fossila bränslen är (se kommentaren i slutet av kapitlet). Sällan uppmärksammas det uppenbara att många av de problem som fanns på 1970-talet är lösta idag. Smogen hänger inte längre tung över våra städer, kolkraftverk kan renas och många farliga ämnen i avgaser elimineras. Allt är inte perfekt, men utvecklingen de senaste 50 åren borde vara uppmuntrande.

Det är som med vacciner. De flesta vet att det finns risker, men väljer ändå att ta dem, eftersom fördelarna överväger nackdelarna.

Och hur ofta hör vi talas om nackdelarna med s.k. förnyelsebara energikällor, som naturligtvis varken är förnybara eller helt gröna” eftersom de kräver naturresurser, industriprocesser och transporter. Miljörörelsen ömmar för djur och natur, men tiger om de miljontals fåglar som dödas av vindkraftverk och de människor som får cancer av att arbeta i de gruvor där man bryter de sällsynta jordmetaller som den ”gröna” energin behöver.

Fåglar

Brytning av jordmetaller (satellitbild):

Gruva

Självklart måste vi minimera och helst eliminera de nackdelar som varje energikälla har, men vi kan inte ta ställning till värdet av någonting enbart med hänsyn till negativa bieffekter – som man så ofta gör med fossila bränslen.

Vad är fossila bränslen

Vad är egentligen fossila bränslen?

De flesta kan nog inte ge en definition på rak arm, även om man har ändå har starka åsikter.

Det är faktiskt i grund och botten solenergi som lagrats i form av kolhydrater.

Fossila bränslen består i huvudsak av kol och väte (hydrogenium på latin) i en stark bindning, som bildats genom fotosyntes i växter och vissa mikroorganismer, som under hundratals miljoner år lagrats i sediment. Fossila bränslen är alltså ursprungligen solenergi som omvandlats till kolväten (eller kolhydrater med ett annat namn) som kan användas som energikälla av både växter och djur. En biprodukt av fotosyntesen som är särskilt intressant för människor och djur är naturligtvis syre, men denna ”avgas” från växterna har istället lagrats i atmosfären.

Vid förbränning reagerar kolet och vätet med syre och bildar främst vatten och koldioxid – eller kolmonoxid vid ofullständig förbränning på grund av låg syrehalt – och den energi som bundit samman kol och väte frigörs explosivt som värme. Vatten och koldioxid är båda helt ofarliga och livsnödvändiga ämnen, om man bortser från att båda på senare tid gjorts ansvariga för den globala uppvärmningen i egenskap av växthusgaser.

Tyvärr innehöll de gamla växterna också en del andra ämnen också, som svavel och kväve, som när de reagerar med syre bildar svaveldioxid, käveoxid (som i sin tur bidrar till bildandet av marknära ozon), samt sot och tungmetaller, som har skadliga effekter på människor och miljö. Avgaserna kan givetvis också innehålla andra skadliga ämnen som härrör från tillsatser.

Men avgaserna från förbränning av fossila bränslen har blivit allt renare med åren, dels på grund av lagstiftning kring tillsatser, och dels på grund av ny teknik, men också beroende på att vi mer och mer övergått från att elda med kol till olja och bensin (som innehåller mindre kol) och nu alltmer naturgas (till exempel metan), som bara innehåller en kolatom, men inga tungmetaller och mycket små mängder kväve och svavelväte.

I sin renaste form skulle fossila bränslen, dvs rena kolväten, vid fullständig förbränning enbart producera vatten och koldioxid (förutom värme), dvs ämnen som inte bara är helt ofarliga utan livsviktiga för livet på jorden.

Koldioxid och vatten – det är också de enda restprodukterna som uppstår när man eldar plaster med enbart långa kolvätekedjor, till exempel i PET-flaskor och plastkassar som är tillverkade av naturgas.