[Under arbete]

Global medeltemperatur

NOAA, National Oceanic and Atmospheric organization, är USA’s motsvarighet till SMHI, men med ett globalt uppdrag och ett världsomspännande nätverk av väderstationer, som bland annat rapporterar dygnets minimi- och maximi-temperaturer dagligen. Visserligen nästan bara från ungefär 10% av jordytan (30% av landytan) och med stora vita fläckar i bland annat Afrika, Asien och polartrakterna. Sedan 1973 finns det visserligen även satellitdata, men NOAA verkar föredra data från termometrar vid markytan.

Dessa data bearbetas av NOAA, men även av exempelvis NASA-GISS (Goddard Institute for Space Studies, ej att förväxla med det NASA som skickade människor till månen), och brittiska Hadley Climate Research Unit (HadCRU) vid University of East Anglia. Men det vore fel att säga att de är oberoende av varandra, och de arbetar i princip på samma sätt, även om framför allt HadCRU historiskt har avvikit något från NOAA och NASA och haft färre justeringar.

Den bearbetade, officiella temperaturkurvan från dessa organisationer ligger till grund för FN’s klimatpanel och deras rekommendationer till världens regeringar, och är själva förutsättningen för det klimathot som idag ger barn och vuxna ångest och motiverar dem att acceptera höjda skatter och elkostnader, samt inte minst kravet på omfattande livsstilsförändringar.

Det har stor betydelse att dessa temperaturkurvor är korrekta, och ju mer jag studerar frågan desto mer undrande blir jag till att inte en enda av våra vassa vetenskapsjournalister andas ett ord om hur komplicerad, kontroversiell och tankeväckande den är.

Är NOAA’s ”justeringar” försvarliga?

Man kallar det för ”administrative adjustments” eller ”homogenization.

Temperaturdata från markbaserade väderstationer genomgår omfattande och komplicerad bearbetning innan de offentliggörs, och är långt ifrån detsamma som de faktiskt uppmätta temperaturerna. Det legitima syftet är att korrigera för felkällor, men processen innehåller också osäkra och i viss mån godtyckliga uppskattningar där det inte finns någon objektiv måttstock för att avgöra vad som egentligen är korrekt och inte. Justeringar av nutida data kan exempelvis ge statistiska dominoeffekter som ändrar temperaturen för 75 år sedan – utan att någon vet vad den ”egentligen” var.

Samtidigt är det dessa ”justerade” temperaturkurvor som ligger till grund för all nutida forskning om klimatet, som sedan alla beslut om resurskrävande åtgärder bygger på. Det spelar verkligen stor roll om dessa kurvor är pålitliga eller inte.

Därför är det i och för sig inte så förvånande att justeringar ifrågasätts av ”skeptiker”, och inte heller att det förekommer misstankar om att det döljer sig illegitima manipulationer i dunklet av dessa svårbedömda procedurer. Särskilt som det inte finns någon oberoende kvalitetssäkring, utan bara en auktoritativ försäkran från NOAA och NASA att de minsann ”kontrollerar processen noga”.

Konstigt nog verkar inte dessa brännande, avgörande och hyperintressanta frågor locka till sig några grävande journalister.

Icke desto mindre har kvalificerade utomstående forskare och entusiaster upptäckt både tveksamheter och uppenbara orimligheter i den här hanteringen, ofta utan att få vare sig förklaring eller rättelse från NOAA.

Antalet justeringar har ökat dramatiskt de senaste decennierna:

Och det är inte bara aktuella temperaturer som justeras, utan även äldre data från hela 1900-talet och ännu längre tillbaka. Man ändrar alltså sina egna data i efterhand. Och det skulle kanske inte nödvändigtvis vara lika uppseendeväckande om det inte vore för att man i samtliga fall har justerat på ett sådant sätt att kurvan blivit allt brantare och gett ett intryck av allt kraftigare global uppvärmning. Temperaturer före 2005 har sänkts i olika utsträckning, och temperaturer därefter justerats uppåt:

Hur motiverar NOAA det här? Den framstående ”skeptikern” och klimatologen Judith Curry, som är specialiserad på kvalitetssäkring av temperaturdata, vill inte tro att det pågår några medvetna manipulationer, men analyserar NOAA’s data noggrant och har hittat allvarliga brister. Andra, som elektronikingenjören Tony Heller, också han specialiserad på kvalitetssäkring av bland annat klimatmodeller, är säker på att det handlar om ideologiskt och ekonomiskt motiverat bedrägeri.

Det viktiga för min del är dock enbart frågan om justeringarna är försvarliga och korrekta. Jag vill först och främst hålla mig till fakta, och tillåter mig bara undantagsvis, och med reservationer, att spekulera om människors motiv.

De justeringar man gör är av tre olika huvudtyper –  och sen en fjärde som är justeringar man gör utan förklaring:

1. Time of observation bias adjustment (TOB)

Stationer som läser av på eftermiddagen kommer i viss utsträckning ge högre temperaturer genom att dubbelräkna varma dagar, medan stationer som läser av på morgonen kommer att dubbelräkna kalla dagar. Om en station alltid läser av en viss tid gör det i och för sig ingen skillnad för den långsiktiga trenden, men om en station byter tid spelar det roll. Och det var också vad som skedde på 1950-talet, då de stationer som tidigare läst av temperaturen på eftermiddagen började göra det på morgonen istället.

”On average, observing temperatures (and resetting the minimum-maximum thermometer) in the early morning results in reading about 0.15 C cooler than if temperatures were observed at midnight. Observing temperatures in the late afternoon results in temperatures about 0.45 C warmer on average than if temperatures were observed at midnight. Switching from an afternoon time of observation to a morning time of observation would result in minimum, maximum, and mean temperatures around 0.6 C colder previously measured.” Judith Curry, Understanding Time of Observation Bias

Tony Heller har ifrågasatt TOB på grundval av analyser och jämförelser av stationer som 1936 läste av temperaturen på morgonen respektive eftermiddagen, där han visade att det i själva verket var ”morgonstationerna” som hade högre temperaturer och att det helt enkelt berodde på att de låg längre söderut. I varmare klimat är det antagligen naturligare att göra avläsningarna på morgnarna än i kallare klimat.

TOB skulle med andra ord vara en teoretisk konstruktion utan täckning i verkligheten, och byte av tid för avläsning helt betydelselöst för vilken temperatur en station rapporterar.

2. Pairwise homogenization algorithm (PHA)

PHA är en algoritm som upptäcker och justerar avvikelser i data från en station, som kan bero på teknikbyte, platsbyte eller andra lokala förändringar, genom att jämföra med andra, närliggande stationer.

[Jennifer Marohasy, Australien]

[Wibjörn Karlén, Reykjavik, Island]

[Justeringar för den urbana värmeeffekten]

• Ifyllnad av uppskattade data även för stationer som faktiskt har rapporterat.
• Ifyllnad av data från stationer som stängts ner, utan att detta anges.
• Ifyllnad av data som ”avviker från det normala” från platser där det inte finns några stationer.

3. Infilling

Många av NOAA’s väderstationer drivs av amatörer. Antalet aktiva stationer är inte konstant, och det förekommer att stationer missar eller upphör att rapportera. Då uppskattar man istället stationens data, exempelvis med hjälp av den närmast liggande stationen eller med ledning av den saknade stationens statistiska trend.

• Ifyllnad av uppskattade data även för stationer som faktiskt har rapporterat.
• Ifyllnad av data från stationer som stängts ner, utan att detta anges.
• Ifyllnad av data som ”avviker från det normala”. Marohasy
• Ifyllnad av data för områden där det saknas väderstationer:

4. Justeringar utan förklaring

De stora justeringar som gjordes globalt mellan 2013 och 2014 har aldrig fått någon förklaring. NASA-GISS hänvisar till att deras data överensstämmer med NOAA och HadCRUT, men talar för övrigt bara om ”homogenisering”. Och några år senare justerar även RSS (Remote Sensing System), som är en av de viktigaste grupperna som arbetar med satellitdata vid sidan av UHA (University of Huntsville, Alabama) stt de justerar sina data också, efter som de inte stämmer med NASA’s (justerade) data.

Undermåliga temperaturdata?

Den urbana värmeeffekten

Den bortrollade pausen

Vart tog den Medeltida värmeperioden och Den Lilla istiden vägen

Försvunna, förstörda eller undanhållna temperaturdata?

X

Havsvattenståndet

X

Isutbredningenx2

X

Solintensiteten

X

Havsförsurning

X

Koldioxidhalten

X

RSS

X

Glaciärer

X

Kaliforniens eviga torka

X

Skogsbränder i USA

X

+mer från NCA

X

 

.

 

 

 

.