2. Handlar klimathotet bara om grundläggande fysik?

Växthuseffekten upptäcktes redan på 1800-talet (Fourier 1824) och kan lätt bevisas med enkla laboratorieförsök. Gaser som koldioxid och metan, men framför allt vattenånga, som står för 95% av växthuseffekten, hindrar värmestrålning i vissa våglängder från jordytan att reflekteras ut i rymden. Koldioxidhalten i atmosfären mäts dock bara i miljondelar, cirka 0,004%. Hur kan den ha så stor betydelse?

Läs mer

4. Har atmosfären blivit fuktigare?

Luftfuktighet står för 95% av växthuseffekten. Klimathotet bygger på hypotesen att den blygsamma uppvärmningen från koldioxid leder till mer avdunstning av vatten till atmosfären. Det kan man i så fall mäta som en ökad luftfuktighet. Vad säger officiella data om den saken?

Läs mer

7. Kan man lita på FN:s klimatmodeller?

FN:s klimatmodeller är grunden för alla förutsägelser om hot och katastrofer till följd av en accelererande global uppvärmning. Det ger stora rubriker, men är helt beroende av de antaganden och gissningar om klimatets känslighet för växthusgaser man bygger in i datormodellerna.

Läs mer